Simuleringens kraft inom neonatalintensivvården sträcker sig längre än att bygga upp klinikers kompetens. Simulering kan hjälpa till att identifiera sårbarheter i systemet, utvärdera arbetsflöden, testa förbättringar och bygga mer tillförlitliga vårdprocesser.

I vårt nyliga webbinarium delade Dr Lou Halamek och Dr Victoria Brazil exempel på hur simulering kan stödja kvalitetsförbättring samtidigt som den stärker system för neonatal vård.

Nedan följer fem viktiga lärdomar från webbinariesamtalet. 

1. Systemet påverkar ofta prestationen mer än individens expertis. 

Experter förklarade att vårdpersonal ofta arbetar inom system som inte fullt ut stödjer deras arbete. 

"Hela idén med ett system är att det ska tjäna människorna som verkar inom det."

Dr. Victoria Brazil,

Chef, Bond Translational Simulation Collaborative; professor i akutmedicin och simuleringschef, Bond University

Hon gav ett enkelt exempel som handlade om placeringen av handskar i ett återupplivningsrum. Handskarna hade placerats längst bak i rummet, vilket innebar att kliniker som kom in i rummet var tvungna att ta sig förbi andra för att nå baksidan.

Erfarna kliniker hade hittat olika sätt att få tag på handskarna lättare från andra håll, men nya medarbetare hade inte anpassat sig. Till slut tog man bort friktionen i arbetsflödet och förbättrade effektiviteten genom att flytta handskarna närmare dörren. 

2. Kvalitetsförbättring börjar med att förstå hur arbetet faktiskt går till. 

Flera exempel belyste gapet mellan skrivna rutiner och verklig praktik. ”Vi pratar om arbete som det föreställs kontra arbete som det faktiskt utförs”, förklarade Dr. Halamek.

Simulering hjälper team att observera hur arbetet faktiskt utförs innan förändringar når patienterna. Oavsett om det gäller att utvärdera arbetsflöden, introducera utrustning eller förbereda sig för sällsynta händelser kan det avslöja hinder, risker och oavsiktliga konsekvenser som kanske inte är uppenbara på papper.

Dr. Brazil beskrev detta tillvägagångssätt som translational simulering: ett ramverk för att förbättra kvalitet och säkerhet ”inte enbart genom utbildning och träning av individer, utan snarare genom att direkt anpassa sig till kvalitets- och säkerhetsprioriteringar”. 

3. Simulering kan hjälpa till att avslöja dolda risker innan de påverkar patienter. 

Dr. Halamek beskrev hur hans team förberedde sig för den mycket komplexa förlossningen av sammanvuxna tvillingar genom att genomföra åtta timmars simulering. Simuleringarna avslöjade utmaningar som rörde kommunikation, positionering, luftvägshantering och utrustningsorganisering.

“Vi upptäckte en hel del riktigt intressanta saker som gjorde att vi ändrade det vi hade tänkt när vi satte ner det på papper,” berättade han.

Teamet justerade till slut vårdplanen före förlossningen, vilket resulterade i det som Dr. Halamek beskrev som en av de tystaste återupplivningar han någonsin varit med om, eftersom allt gick så smidigt. 

"Förmågan att använda simulering för att förutse och planera för problem och sedan upptäcka nya problem som man inte ens hade tänkt på tidigare... det var verkligen viktigt för oss."

Lou Halamek,

Professor i pediatrik, Stanford University 
Direktör, Center for Advanced Pediatric and Perinatal Education (CAPE) 

Dr. Brazil delade ett liknande exempel från akutsjukvården, där simulering hjälpte team att identifiera flaskhalsar i arbetsflödet och förbättra samordningen, vilket till slut halverade door-to-balloon-tiderna.  

4. Simuleringsgenomgången bör fokusera på att förbättra systemet—inte den enskilda prestationen. 

I stället för att utvärdera individuell prestation bör teamen fokusera på arbetsflöden, kommunikation, utrustning, säkerhetsrisker och miljöfaktorer.

Dr. Brazil betonade att deltagarna bör komma förberedda på att ge återkoppling om själva systemet.  
“Ni ska inte tro att vi kommer att ge er feedback på hur bra ni avtrappade en patient,” säger hon. “Ni ska komma hit för att berätta för oss om systemet fungerar för er eller inte.”

Dr. Halamek delade fyra frågor som hans team använder under genomgångar: 

5. Målet i simulering är inte realism. Det är meningsfull inlevelse. 

”Sättet att tänka kring det är: vad är det egentligen du försöker testa? Eller vad är det du vill att människor ska lära sig?” förklarade Dr. Halamek. ”Titta först på de sakerna och bestäm sedan vilken nivå av simulator du behöver för det.”

Han tillade, ”Målet med all simulering är att människor ska göra det de skulle göra i den verkliga situationen.”

”Vi har nyligen gjort en del forskningsarbete kring inlevelse, vilket knyter an till det Lou pratar om — vad som får människor att göra det de normalt skulle göra,” tillade Dr. Brazil. ”Sikta på den nivå av inlevelse som leder till att människor gör det de normalt skulle göra och sedan kan reflektera över om det fungerar.”

Dr. Brazil noterade att inlevelse beror på mer än fysisk realism. Scenariot, deltagarnas erfarenhet och deras engagemang påverkar alla hur människor reagerar. För kvalitetsförbättrande insatser är målet att skapa förutsättningar där kliniker agerar som de skulle göra i praktiken. 

Se hela webbinariet

Vill du höra hela diskussionen med Dr. Victoria Brazil och Dr. Lou Halamek?

Se det kompletta webbinariet – Förbättra resultaten på NICU: ett systematiskt arbetssätt för säkrare vård för att utforska hur simulering kan hjälpa dig att förbättra arbetsflöden, identifiera risker, stärka kvalitetsförbättringsinitiativ och bygga ett mer tillförlitligt vårdsystem.